Avfall definieras rättsligt såsom; Varje föremål, ämne eller substans som ingår i de kategorier som anges i bilaga 1 till RenhållnF (och bilaga 1 till FFA) och som innehavaren gör sig av med (både slutligt omhändertagande samt återvinning), avser göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Huruvida restprodukter från tillverkning (t ex bark eller flis) som är ämnat att användas som bränsle skall ses som avfall eller inte behandlas i följande domar från EU-domstolen; C-418/97 och C-419/97
[verksamhet som kan antas medföra] betydande miljöpåverkan
Länsstyrelsen beslutar huruvida en verksamhet som omfattas av tillstånd enligt miljöbalken kan antas medföra betydande miljöpåverkan. De kriterier som länsstyrelsen skall beakta vid sitt beslut ställs upp i bilaga 2 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar.
Beslutet meddelas efter det obligatoriska samrådet med länsstyrelsen som skall föregå en tillståndsansökan. Länsstyrelsens beslut i denna fråga kan ej överklagas (6:4 3st MB).
Vissa verksamheter antas generellt medföra betydande miljöpåverkan. Dessa verksamheter redovisas i bilaga 1 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar.
Vilken typ av hantering av avfall som ingår i begreppet "bortskaffa"/"bortskaffande" framgår av bilaga 4 i renhållningsförordningen. (2 § 3 st RenhållnF)
Vad som i lagens mening är brandfarliga varor (t ex vätska eller gas) framgår av 5-7 §§ Fbev med de preciseringar som meddelats av Sprängämnesinspektionen. Brandfarliga vätskor klassas i brandfarlighetsklass 1 till 3.
Vad som i lagens mening är explosiva varor framgår av 8 § Fbev med de preciseringar som meddelats av Sprängämnesinspektionen.
Uttrycket innefattar teknologin hos maskiner och dylikt samt på det sätt som själva anläggningen konstrueras, drivs och underhålls. Tekniken måste från teknisk och ekonomisk synpunkt vara industriellt möjlig att använda inom respektive bransch. Det innebär att den skall vara tillgänglig och ha lämnat "experimentstadiet". Den behöver emellertid inte finnas allmänt tillgänglig eller tillgänglig i Sverige. Naturligtvis kan det finnas fler än ett tekniskt system som håller sådan standard ur miljöskyddssynpunkt att de innefattas i uttrycket "bästa möjliga teknik".
Ozonnedbrytande "klorfluorkarboner" som används i olika kyl- och värmepumpsanläggningar. Exempel på ämnen är CFC 114, CFC 500, CFC 502, CFC 503, CFC 11, CFC 12 och CFC 13. Den vanligast förekommande är CFC 12.
Vissa anläggningar får fortsätta användas yrkesmässigt till och med utgången av år 2004. Detta undantag gäller endast anläggningar som uppfyller alla följande kriterier;
- befintlig anläggningar
- stationär anläggning (inte mobil i t ex i ett fordon)
- anläggning av typen enhetsaggregat (inte platsbyggda aggregat)
- aggregatet får maximalt innehålla 0,9 kg
(i praktiken gäller undantaget mindre kylar och
frysar som är placerade på företag/arbetsplatser)
(9 § OzonskyddsF)
Detta begrepp innefattar situationer då maskiner är "igång", men även tankning och annan påfyllning av förbrukningsvaror. Åtgärder som kan hänföras till underhåll av maskiner ligger utanför begreppet (ex v rengöring, service och reparationer).
Att en verksamhetsutövare skall iaktta försiktighet för att undvika/motverka olägenhet för människors hälsa och skador på miljön, kräver egentligen tre olika åtgärder från verksamhetsutövaren. Verksamhetsutövaren skall; 1) utföra skyddsåtgärder, 2) begränsa verksamhet i sig och 3) välja det försiktigaste förhållningssättet om osäkerhet föreligger beträffande vilka effekter en åtgärd kan få på människors hälsa och på miljön. (2:3 1 st MB)
Åtgärderna skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. (2:3 2 st MB) Verksamhetsutövaren är på uppmaning skyldig att visa att denne följer försiktighetsprincipen. (2:1 1 st 1 men MB)
För brandsläckaranordningar, portabla eller fasta anordningar, som innehåller antingen
1) fullständigt halogenerade kolväteföreningar innehållande kol, väte, klor och fluor (HCFC), eller
2) kolväteförening endast innehållande kol, väte och fluor (HFC),
gäller i mångt och mycket samma regler som för branssläckaranordningar med halon. Regler om hantering av dessa ämnen ges i Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1993:7. Vad gäller halon är det emellertid sedan den 1 januari 1998 helt förbjudet att använda detta ämne i brandsläckaranordningar. (2 och 11 §§ OzonskyddsF). Det finns däremot ännu ingen plikt att lämna in anordningar med halon för destruktion el dyl.
Alla hänsynsregler i 2 kap MB skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraven som ställs skall vara miljömässigt motiverade utan att samtidigt vara ekonomiskt orimliga. Utgångspunkten är att kostnaden av en försiktighetsåtgärd eller begränsning av verksamheten skall uppvägas av den nytta för miljön som åtgärden eller begränsningen åstadkommer. Åtgärder eller begränsningar som åstadkommer "nyttan för miljön" kan sägas vara allt som är meningsfullt för att miljöbalkens mål skall uppfyllas. (prop. 1997/98:45 del 1 s 232) Regeringen understryker att nyttan för miljön alltid står i första rummet. Är viss hänsyn miljömässigt motiverad på ett tydligt sätt, skall denna hänsyn tas även om kostnaderna blir mycket höga. En miljökvalitetsnorm får t ex aldrig överträdas oberoende kostnaden. (2:7 2 st MB) I situationer då åtgärder och begränsningar är starkt motiverade ur miljösynpunkt kan även den s k stoppregeln i 2 kap 9 § bli aktuell.
Avvägningen sker inte endast med avseende på nyttan för miljön samt kostnaden för den enskilde. Hänsyn skall även tas till den olägenhet och det intrång i den personliga valfriheten som kraven innebär. Det är också av betydelse om verksamhetsutövaren är privatperson eller driver näringsverksamhet.
Av bevisregeln i 2:1 MB och 16:10 MB följer att verksamhetsutövaren skall visa att kostnaden för en åtgärd eller begränsning är orimligt hög eller inte står i proportion till nyttan för miljön.
Klassificering av brandfarliga vätskor
|
Klass |
Flampunkt |
Exempel på produkter |
| 1 | < 21 ºC | Bensin, T-röd, T-blå, K-sprit, Aceton |
| 2a | 21-30 ºC | Xylen |
| 2b | 30-55 ºC | Kristallolja, T-grön, Lacknafta, Fotogen |
| 3 | 55-100 ºC | Diesel, eldningsolja |
Genom diverse författningar ges kommunen rätt att meddela detaljerade regler inom vissa särskilt angivna områden. Tomgångskörning (40 § Fmfv), avfallshantering (16, 18, 19 §§ m fl RenhållningsF, eldning (40 § Fmfv) och förbränning av bränslen (5 § SvavelF) är exempel på områden där vi kan förvänta oss kommunala förordningar. Dessa förordningar kan erhållas hos registrator på länsstyrelsen eller direkt från kommunal miljönämnd.
I de flesta kommuner regleras hantering av avfall (inkl farligt avfall) genom kommunala förordningar som beslutas av kommunfullmäktige. Rätten att besluta sådana lokala regler ges i 5, 7, 15, 16, 18, 19 §§ renhållningsförordningen. Reglerna skall behövas av återanvändnings- eller återvinningsskäl eller andra hälso- eller miljöskäl. De regler som kan dyka upp i dessa kommunala förordningar avser förvaring, transport, underlättande för återvinning och uppgiftslämnande i samband med avfallshantering i kommunen. Den kommunala avfalls-/renhållningsordningen kan normalt erhållas från länsstyrelsens registrator eller direkt från kommunens miljönänmd.
Medium i ett köldmediesystem, som upptar värmeenergi vid viss temperatur och visst tryck och avger värmeenergi vid högre temperatur och högre tryck, vilket vanligtvis innefattar ett ändrat aggretionstillstånd. (2 § SNFS 1997:3)
Enligt köldmediekungörelsen omfattas alla ämnen, eller blandningar där sådana ämnen ingår, som benämns CFC, övriga CFC, haloner, HCFC och HFC av begreppet köldmedium.
För tillståndspliktiga verksamheter som kan antas medföra "betydande miljöpåverkan" skall en MKB innehålla de uppgifter som stadgas i 6 kap 7 § miljöbalken samt särskilt förfarande enligt 6 kap 5 § miljöbalken iakttas.
Vilka verksamheter som skall anses medföra "betydande miljöpåverkan" framgår av bilaga 1 av förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.
För tillståndspliktiga verksamheter som inte kan antas medföra "betydande miljöpåverkan" behöver inte alla uppgifter som räknas upp i 6 kap 7 § miljöbalken ingå i MKB:n. (6:7 3 st MB)
Krav på en verksamhetsutövare att upprätta en MKB kan även finnas för ej tillståndspliktiga verksamheter. Om en verksamhet kan komma att väsentlig ändra naturmiljön skall en anmälan om samråd ske till tillsynsmyndigheten minst 6 veckor innan verksamheten påbörjas. (12:6 3 st MB) Denna anmälan skall innehålla en MKB, "i den utsträckning som behövs i det enskilda fallet". (8 § 1 st 2 men TäktF)
1. förebyggande av brand och brandberedskap m m
Ägare eller innehavare av anläggning skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand samt i övrigt vidta åtgärder för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. (41 § RäddningstjL) Övriga försiktighetsåtgärder och försiktighetsmått med avseende på brandrisk som verksamhetsutövare skall iaktta finns i 17 §, 30 §, 42 §, 43 § RäddningstjL.
Kommunen får meddela ytterligare föreskrifter om förebyggande åtgärder mot brand. (20 § RäddningstjL)
2. Förebyggande av miljöolyckor)
För anläggningar vid vilka en eventuell olycka skulle innebära allvarliga skador på människor eller i miljön, har den kommunala räddningstjänstmyndigheten möjlighet att kräva särskilda skyddsåtgärder. (43 § RäddningstjL) För dessa anläggningar skall en riskanalys enligt 68 § RäddningstjF genomföras.
Information om hantering av kemiska produkter i en anläggning vid sågverket som vid en olyckshändelse skulle innebära allvarliga skador på människor eller i miljön, skall inges till kommunens räddningstjänst enligt 69 § RäddningstjF.
(enligt betydelsen i Förordning (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner)
Att mot betalning eller kostnadsfritt göra en produkt som omfattas av denna
förordning tillgänglig på gemenskapsmarknaden för distribution eller användning
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. (2 § 9 st MaskinF)